Räntetempen visar: Höga förväntningar inför räntebeskedet – betydligt färre är oroliga

På onsdag presenteras nästa räntebesked från Riksbanken och aldrig har oron bland Sveriges befolkning varit så låg sedan SkandiaMäklarnas Räntetempen började genomföras för ett år sedan. Resultatet tyder på en förhoppning om att en sänkning av styrräntan är nära.

Så sent som i förra veckan meddelade USAs centralbank FED att det kan finnas risker med att sänka räntan för sent, eftersom exempelvis jobb och tillväxt kan påverkas negativt. Samtidigt har beslut att sänka räntan redan setts i Schweiz. Förhoppningen att även Sveriges Riksbank tar ett beslut i samma riktning inför onsdagens styrräntebesked är påtaglig. Enligt SkandiaMäklarnas nya undersökning Räntetempen är oron inför räntebeskedet på den lägsta nivån sedan undersökningen gjordes för första gången i februari 2023. Sedan dess är det 15 procentenheter fler som uppger att de inte är oroliga alls eller i liten utsträckning.

– Det är positivt att svenskarnas oro är så pass mycket lägre. De senaste inflationssiffrorna var positiva och det blir intressant att se hur Riksbankens ränteprognos ser ut vid onsdagens besked. Vid en räntesänkning innan sommaren förutspår vi att försäljningshastigheten kommer öka ytterligare och att spekulanter som avvaktat kommer till skott. Minskad oro och förutsägbarhet är viktigt för bostadsmarknaden. Personligen tror jag att vi kommer få vänta ännu ett besked innan vi ser en räntesänkning i maj, säger Andreas Moritz, VD SkandiaMäklarna.

Expressen har tidigare rapporterat att analytiker räknar med att en sänkning av styrräntan till en nivå på 2,75 procent i slutet av året. Det skulle resultera i en bolåneränta på 3,55 procent – något som i sin tur skulle sänka ett hushålls1 kostnader med 2 200 kr i månaden. Räntetempen visar att flest svenskar hade sparat summan som kommer av sänkningen, antingen som buffert (32 procent) eller långsiktigt sparande (31 procent). Undersökningen visar även en markant skillnad mellan mäns och kvinnors sparande där endast 26 procent av Sveriges kvinnor skulle spara långsiktigt i jämförelse med 38 procent män om de fick mer pengar över.

– Många hushåll har en klart förändrad budget jämfört med bara för ett år sedan. Marginalerna har minskat och därför är det inte förvånande att många hade valt att spara pengar ifall räntan för bolånet hade gått ner. Att ha ett buffertsparande skapar trygghet och kontroll. Långsiktigt sparande kan också ge möjlighet för att renovera eller på annat sätt investera i sin bostad för att höja värdet framöver, avslutar Andreas Mortiz.